Skrivarhösten rullar in!

Yes! Nu är äntligen sommaren slut och man får komma tillbaka till mer normala gängor igen. När detta skrives är det förmodligen en av årets varmaste sommardagar utanför skrivarrummet men det struntar jag blankt i.

Det är nämligen fredag och från och med denna vecka är det synonymt med hett efterlängtade skrivardagar! Och jag tillhör den kategori  författare som inte kan fokusera på skrivande utomhus. Nä, skapande inomhus gärna med nerdragna gardiner och omgiven av unken luft, är modellen. Om man sen klätt sig i tjocka älsklingströjan från nittiotalet, gamla jeans och fleecestrumpor så ökar chansen till skrivflyt ytterligare.  Så hösten är väl min årstid – och våren! Vintern gillar jag inte. Sommaren är rätt mycket stress och ångest – allt man ska hinna uppleva på de stackars sommarveckorna och det här sanslösa utbudet av evenemang vi har på Österlen, alltså!

Som jag tidigare berättat har jag gått ner till 50% tjänstgöring som lärare och detta innebär att två hela dagar i veckan viks till författarjobb. Den här veckan har jag börjat lite lugnt med lång frukost och tidningsläsning (varför stress?) sen har jag satt mig i mitt unkna skrivarkrypin. Fast i går satt jag faktiskt mest ute om jag ska vara sanningsenlig. Jag släpade mig ut i värmen och solskenet med mitt uråldriga kollegieblock och spånade kring ett nytt projekt.

Idag har jag tagit mig an mitt hjärtebarn, ett barnromanmanus som jag jobbat med sedan hösten 2014. För cirka åttahundrafjärde gången har jag ändrat och petat, flyttat om och lagt till. Känns skönt att få sätta tänderna i manuset igen även om jag också våndas. Särskilt gällande  strykningar som jag till sist insett måste göras och darlings som måste dödas …

Anledningen till att jag tog tag i manuset igen var att jag i går fick efterlängtad feed-back från en god vän som är mycket väl insatt i barnboksvärlden. Hon får bli den sista som läser mitt manus innan det (eventuellt) kommer ut i bokform. Tack, snälla vän för en feedback som inte innebar världens största ändringsförslag!!! Nu VET jag (hehe … det tror jag inte ens själv på) hur jag vill ha det och  nu får jag lägga ner några arbetsdagar på det här. Sen får manuset vila. Sen får jag kika på det igen. Sen ska det in till förlagen. The lot. Basta. Så får det bli.

Fasiken vad skönt det är att sommaren är över. Vad sa ni? 30 grader ute? Glass, stranden? Knappast. I min värld har skrivarhösten rullat in. Fast helt utan vemod.