Hej igen! Efter att ha gästbloggat lite hos Anna Hellqvist är jag nu tillbaka med nya inlägg om att skriva för barn på min egen blogg. Jag hoppas du vill hänga på! Det kommer att handla om skrivarverktygen sedda genom barnboksförfattarens glasögon. Kommentera gärna! Vad tycker du?
Barnboksförfattarens lilla verktygslåda:
Del 1: Det viktiga drivet
Ett bra driv är kanske det enskilt viktigaste verktyget i din låda. Inte minst när du skriver för barn! Att det är driv i en berättelse betyder inte att det måste vara spänning och dramatik på varenda sida. Tvärtom, sådant tröttar mer än det roar. Ett bra driv grundläggs tidigt i berättelsen och släpper inte taget om läsaren förrän boken är slut. Detta är bland det första du ska bestämma dig för när du planerar din historia: Vilken eller vilka (inte för många …) frågor ska löpa som en röd gäckande tråd genom berättelsen?
Vid den här tiden i fjol gick jag skrivpedagogutbildningen i Skurup. Min handledare, Helena Fehrman, menade att om man ser det man skriver framför sig som man ser en film, går det oftast bra för skribenten. Jag tycket det var en bra jämförelse. Så är det för mig när det går som bäst. Jag är inte säker på att drivet alltid blir perfekt – men det är nog större chans än när jag sitter och tänker på vilka lektioner jag ska hålla i morgon …
Kanske är nyfikenheten hos oss människor en av våra största drivkrafter? Man MÅSTE helt enkelt läsa vidare för att ta reda på hur saker och ting hänger ihop. Kommer Astrid att bli ihop med Melker? Och vad i hela världen är det som låter från grannens förråd varje måndag klockan åtta? Helst ska problematiken tätna efter hand och sidospåren förvirra så där lagom mycket. Men de grundläggande frågorna ska finnas kvar: Vilken är Tess innersta önskan? Och varför sitter det en förtrollad indianflicka i den gamla drömfångaren?
Cliffhangers är bra. Säger jag som kanske överanvänder dem … Men för många läsare, unga som gamla, gör en lagom kittlande cliffhanger att du läser ”bara” ett kapitel till, även om du tänkt börja med middagen eller sätta dig med läxan. Snart har du läst hela boken – och alla författares högsta önskan är att bli lästa!
Nyligen har jag fått upp ögonen för den engelske barnboksförfattaren Michael Morpurgo. Läs honom! Han är skicklig vad gäller drivet, utan att berättelserna svämmar över av mysterier och övernaturligheter. På något sätt får han vanliga människors liv att framstå som något alldeles nytt och skimrande. Han skrapar lite med sin författarnagel på den där slitna och repiga vardagsfernissan, och genast rullas superintressanta historier upp. Historier som man bara MÅSTE veta hur de slutar!
2 svar på ”Barnboksförfattarens lilla verktygslåda: ”Det viktiga drivet””
Det är en hel del manusförfattare till film och Tv som också blir författare. Tänker mig att de har den där känslan för driv mer eller mindre automatiskt.
Absolut! Det är jag helt säker på! Kanske ligger det också lite i tiden att skriva filmiskt … Vår stressade tid och allt det där. Inte minst för att fånga kidsen.